lördag 8 oktober 2011

Förlossningen

Nu har jag tagit mig tid att skriva ihop en förlossnings berättelse. Tobbe ligger i sängen med en vaken och glad Hedda. Dom är så söta tillsammans. =) Detta kommer att bli ett jätte långt inlägg. Men allt sparas och jag skriver ut bloggen för att göra en liten bok till Hedda sedan. Därför vill jag ha med allt. =)


Sista bilden på magen. V.38+4

Allt började med mitt besök hos barnmorskan i måndags. Jag berättade än en gång för henne hur jobbigt jag hade det med förvärkar. Och krävde faktiskt att någon undersökte mig och bebis för att se att inget var fel. Tobbe var på jobbet så jag hade min pappa med mig.

Det blev många timmar i väntrummet innan jag kunde träffa en läkare. Dom satte CTG och efter ca 30 minuter konstaterade dom för mig att jag hade oregelbundna värkar. ” Jo tack, det är därför jag är här. ” En läkare undersökte mig och det visade sig att jag var öppen 2,5 – 3 cm. Eftersom att jag vägrade åka hem och ligga en natt till med värkar sa han att jag kunde gå ut på en två timmars promenad. Sedan gå till förlossningen så dom fick undersöka mig igen för att se om det hade hänt nått. Annars skulle jag få åka hem.

Pappa behövde åka hem så mamma kom istället för att hålla mig sällskap. Jag ringde Tobbe och han åkte hem och hämtade förlossningsväskan utifall att vi skulle bli kvar. Undertiden han gjorde det så gick jag och mamma sicksack mellan bilarna på parkeringen. Jag letade efter en nummer plåt med nr 060. =P Jag hoppade lite i trapporna också. Jag måste sätt riktigt dum ut. Haha! Vi mötte även Magnus Uggla. Inte för att vi sa nått till honom men det var lite kul för det. När mamma var gravid med mig så köpte pappa hans skiva med låten ” jag mår illa” till henne eftersom att hon mådde så dåligt. =)

En timme senare kände jag att nått var konstigt. Det var slem proppen som hade gått. Så vi gick upp till förlossningen och fick ett rum där. Efter en lite stund kom äntligen Tobbe! Kl 20:00 kopplade dom CTG igen. Det visade värkar var 4-6 minut.

CTG kopplas
Kl 23:13 blir jag undersökt av en läkare igen. Det visar sig att jag då är öppen 4,5-5cm. Dom säger då att dom inte vill sätta igång mig eftersom att kroppen jobbade på bra men långsamt själv. Så vi blev kvar över natten i väntan på att det skulle sätta igång. ( vilken lycka att slippa åka 50 minuter hem för att vända om nått hände. )

Natten kändes väldigt lång. Jag fick en värme dyna vid halv tre och satte mig i en varm dusch vid fem. Värkarna var inte värre än dom jag har haft hemma så det hjälpte och jag kunde sova lite iaf.

När klockan började närma sig åtta på morgonen och värkarna avtagit ber jag dom göra nått. Jag ville inte åka hem. Kl 10:00 hade jag fof inte öppnat mig mera så 12 minuter senare hjälper barnmorskan mig så att vattnet går. Då började det gå fort.

Vid elva tiden satte jag mig i dusch för att lindra det onda. Eftersom att det fof inte gjorde ondare än vad det brukar göra hemma tänkte vi att det kunde hjälpa. Men värkarna kom offtare så efter en timme ville barnmorskan koppla CTG igen. Allt såg bra ut och efter en undersökning kunde hon konstatera att jag fof bara var öppen 5cm.

En kvart efter det fick jag komma upp och sitta på en pilates boll. Vilken chock! Hon frågade om jag ville ha lustgas men jag tyckte inte att jag hade ont. Hon han inte lämna rummet innan jag ångrade mig. Det gick från inte ont till att jag trodde jag skulle dö på en kvart. Lustgasen hjälpte inte alls jag mådde bara dåligt. Så efter 40 minuter bad ( skrek ) jag efter ryggbedövning.

Kl 13:40 var jag fof öppen 5 cm men hela livmoder tappen var borta.

Kl 14:05 fick jag bedövningen. Dom konstaterade då att jag var öppen 10cm och att det hade gått väldigt fort. ( Äntligen händer det nått! )
Eftersom att jag hade fått bedövningen hade jag inte ont längre utan kände bara trycket nedåt. Jätte skönt att få vila ett tag. Dom kopplade CTG och följde värkar och barnets hjärta. Jag vilade och drack vatten.

Så här pigg och glad var jag. Här har jag äntligen fått bedövning och kan andas igen =)

Kl. 16:10 kommer barnmorskan ( världens gulligaste var hon. Ulrika hette hon och jag är överlycklig över att det var hon som var med. ) Hon ber mig sätta mig i förlossningspallen och krysta. ( OMG! ) kl. 16.25 har hon noterat att jag började krysta. Jag sitter där en stund och flyttas sedan till sängen. När jag krystar där så sjunker lillans hjärtljud. Ulrika kollar med en läkare som säger att jag kan fortsätta i 15 minuter. Har jag inte fött då så skulle dom diskutera igen. Det hann hon knappt säga till mig innan jag fick vända mig om och ställa mig på knä.

Det var skönt att komma runt så att jag kunde ha Tobbe framför mig. Kl. 17.40 föddes våran älskling! Helt utan några komplikationer. Jag kunde verkligen inte ha önskat mig en bättre förlossning. Barnmorskan var helt underbar. Det gick fort och okomplicerat. Och Tobbe var helt underbar. Flera gånger tänkte jag att han måste ha läst mina tankar. Han gjorde precis allt det jag behövde utan att jag bad om det. Jag har verkligen den bästa mannen i mitt liv och nu även världens finaste dotter. Kan man vara lyckligare än så!?

Mina underbara älsklingar! Tobias lycklig nybliven pappa och lilla Hedda. Kl 17:40 tisdagen den 4 Oktober. 3450g 52cm lång. Detta var absolut den bästa dagen i mitt liv! <3

1 kommentar:

  1. Vilken underbar berättelse! Grattis än en gång!
    Jag som trodde att min lilla skulle födas på kanelbullens dag. Men det blev eran lilla sötnos ist.
    Här är det långdraget kan jag lova. Hon verkar inte ha några planer alls på att vilja komma ut.
    Kramar!

    SvaraRadera