Början på nått bra

I dag är det Söndag, i alla fall i ett par timmar till. Men mitt första inlägg kommer att handla om ett par dagar.

Det började med att jag kände mig lite konstig bara. Jag och min kille ( Tobias ) skämtade om att jag skulle vara gravid. Det skulle vara så typiskt eftersom att vi inte varit tillsammans särskilt länge. Men efter ett tag började jag fundera lite mera på det och eftersom att jag inte kunde släppa det så tog jag ett test i tisdags. Det var väldigt otydligt men det visade positivt. Jag vägrade att tro på det eftersom att det var så svagt. Nu hör det till att jag tog testet själv eftersom att jag bor i Göteborg och Tobbe i Stockholm. Han ska flytta hit med det är inte klart än. Så ett par dagar med tankar och diskunioner i telefonen blev det. Det slutade med att vi bestämde oss för att om jag är gravid så behåller vi det. Det fanns ingen bra tanke bakom att ta bort ett friskt barn.

I fredags kom Tobbe ner till Göteborg för att träffa mig och fira sin födelsedag med sin mamma och flytta in lite möbler i lägenheten. På lördag morgon vaknar jag klockan fem och är super kissnödig. Men efter som jag skulle göra testet på morgonen så tyckte Tobbe att då får jag göra det då, klockan fem på morgonen eller hålla mig till senare. Jag var tvungen att gå och kissa så när klockan var strax efter fem på morgonen lördagen den 5 februari visade stickan två tydliga streck. Det var inget prat om det efter det. Vi ska bli föräldrar och kan inte vara mer glada över det!

Vi har inte berättat för alla än. Tobbes familj vet om det och verkar väldigt positiva till det. Min mamma var inte lika glad men accepterar det ändå. Hon tycker att det är tidigt och att vi är väldigt unga. ( 20 och 24 år ) Min pappa däremot samlar jag fortfarande mod för att berätta det för. Men några av mina vänner vet om det och är glada över det. Så allt känns väldigt bra nu.

Annledningen till att jag tvivlade. Det här är första testet.