Helgen

Helgen har inte varit lätt alls. Som ni kanske förstod på mitt tidigare inlägg så har jag haft väldigt ont. Jag har inte fått några pauser mellan det onda där jag har kunnat samla krafter. Så mitt psyke har inte varit där det ska om man säger så. Många tårar har det blivit. Jag ringde till och med till förlossningen och bad dom göra nått. Jag måste få vila helt enkelt. Hade det varit första veckan jag hade ont hade det varit en sak. Men två månade är inte okej. Men dom sa som vanligt. Jag kan komma in om jag vill och då sätter dom igång mig om jag börjat öppna mig. Annars får jag åka hem och vila. Det var inte längesedan jag var hos läkaren och då hade jag inte börjat öppna mig. Och när jag har så här ont vill jag inte sitta på buss och tåg i 50 minuter för att ev få åka hem igen. Taxi kostar ca 1000kr och det känns inte som om vi har råd med det när vi inte vet om det är på gång eller inte. Bättre att spara dom pengarna tills vi verkligen behöver en taxi.

Men min älskling har funnits här hos mig och stöttat mig allt han kan. Det är jätte jobbigt för honom också då jag inte kan säga vad jag behöver. Han ser mig bara ha ont hela tiden. Men saken är den att det hjälper att bara ha honom här. Han gör så mycket mer än han tror. Han sitter bredvid badkaret och klappar på mig och pratar med mig, han masserar mig, tar hand om hemmet och matlagningen och istället för att göra nått han känner för så ligger han bredvid mig i sängen och håller mig sällskap. Ingen direkt roligt lördag kväll för honom egentligen. Men han klagar inte. Han ställer bara upp på dom sätt han kan och det är helt underbart!

Nu blev det här inlägget jätte långt och det var inte riktigt meningen. Men det är iaf så det ser ut just nu. Jag har även idag ont och ska bara ta det lugnt här hemma. ( kan inte göra nått annat ) Ska snart kliva ner i mitt andra bad för idag. ( jag kommer snart få gälar och fiskfjäll som jag badar )